image

Köpenhamn – cykelstaden

Köpenhamn har blivit idén om cykelstaden. Men en cykelstad formas inte som en copywrite. Cyklandet är en individualistisk, ibland anarkistisk, kultur. En cykelstad behöver omfamna den frihet som finns inskriven i cyklandets natur. Och har Köpenhamn lyckats med något så är det det. Det märks på Nørrebrogades fyra meter breda cykelbanor där fyraåringar kan ses cykla i rusningstrafik, det blir synligt i vagnarna för cyklar på s-tåget där cyklar kan tas med utan kostnad, det syns på de enkelriktade gator där cyklisterna får cykla och i planerna för cykelbroar över vattnet.

Men också i Köpenhamn kämpar bostadsbyggarna för höga parkeringsnormer och investeringarna i biltrafik är sex gånger så stora som i cykeltrafik, den ambitiösa satsningen på att ta bort två procent bilparkering i staden varje år avslutades 2010 och nya trafikalstrande förbifarter planeras. En cykelstad måste hantera det begränsade utrymmet i en stad, växande cyklism måste ske på bekostnad av biltrafiken. Vi åkte på den nästan två mil långa Cykelsuperveien från Albertslund in mot Vesterbro. En cykelbana planerad som en motorväg med på- och avfarter. Vad kan svenska städer lära av Köpenhamn och hur skapar man egentligen en cykelstad bortom de enkla branding-tricken?

  • image

    På Nørrebrogade och Drottning Louises bro är cykelbanorna fyra meter breda. Gatan är Europas mest trafikerade cykel- och busspassagerar gata.

  • image

    Cykelkulturen är anarkistisk. Här en cykel parkerad på en p-plats för bilar på Værndamsvej. På flera platser har man just tagit p-platser från bilarna och givit till cyklar så att cykelparkeringarna inte hamnar på trottoarerna.

  • ak

    Anne Katrine Braagard Harders förklarar cykel- och billogik, en situationsanpassad och en linjär, i morgonrusningen vid Drottning Louises Bro.

  • image

    En gadget för cyklister. Del i en menlös brandingkultur eller något som gör verklig skillnad?

  • suffra_bike

    Cykeln har ofta används som en symbol och ett verktyg för frihet. Av den tidiga kvinnorörelsen, liksom av socialister och av alternativrörelsen på 1960- och 1970-talet.

  • karta1

    Cykeltur genom Köpenhamns olika cykelkulturer del 1. Upphov: Anne Katrine Braagard Harders

  • karta2

    Cykeltur genom Köpenhamns olika cykelkulturer del 2. Upphov: Anne Katrine Braagard Harders

  • ståg2

    Det är gratis att ta cykeln på S-tågen i Köpenhamn. Cyklarna har fått egna vagnar med cykelställ.

  • SONY DSC

    Nere i Nyhavn, vid Skuespilerhuset, byggs en cykelbro rakt över vattnet som innebär en rejäl genväg jämfört med biltrafiken. Byggaren har dock gått i konkurs och bron väntar på att bli klar.

  • IMG_2817

    I Köpenhamn kan en bit av gatan, istället för trottoaren, vikas åt cykelparkering.