SONY DSC

Wien – det sociala bostadsbyggandets högborg

I Wien är bostadsgårdarnas grindar alltid öppna fram till kl. 21. Inga portkoder, inga lås. Man kan vandra genom en väv av storskaliga stadsrum där den offentliga gatan med en lätt knuff leder in genom arkaden och övergår i det bostadsprivata, men välkomnande. Den enhetliga logotypen på fasaderna sedan 1920-talet berättar: Staden Wien har byggt för sin befolkning.

Wien är den sociala bostadspolitikens högborg sedan 1920-talet. 80 procent hyreslägenheter. 65 procent producerade med offentliga subventioner. Social Housing? Snarare en omfattande politisk kultur av hur man bor i en stad.

Men stämmer det fortfarande? Vi vandrade i skuggan av hård stadsförnyelse, som utgav sig för att vara mjuk. Och de enorma investeringar som flyter in i Wiens fastighetsmarknad idag. Sprickorna blir uppenbara. Stadens budget urholkas av bostadsbidrag. Klyftan vidgas mellan de som åtnjuter Wiens traditionella bostadstrygghet och de som inte kan ta sig över tröskeln utan lämnas åt den privata marknaden.

Vad vi lärde oss?
Att på Karl-Marx-Hof finns ett dagis med det största av löften.
Att man inte bör bygga en stad på dess mest flyktiga beståndsdel: den enskilda bostadskonsumenten. Utan tvärtom. På den stabila men brokiga, välkomnande, öppna stadens egen struktur.
Det är när samhällen polariseras som hem fortifieras.

  • overgang

    Innnanför arkaderna på Margaretengürtel öppnar sig bostadsgårdarna. Staden präglas av att ha en öppen gårdstruktur.

  • SONY DSC

    Socialdemokraterna har haft makten i Wien sedan 1919, bara avbrutna av fascister och nazister under krigsåren. De sociala bostadsgårdarna är en stark del av den socialdemokratiska politiken och identiteten i Wien, något som utnyttjas valmässigt till fullo, med små skåp för propaganda vid varje gård, även om verkligheten krackelerar.

  • yppen

    Yppenplatz i Ottakring. I kvarteren kring torget har staden Wien provat vad man kallar Soft Urban Renewal, mjuk stadsförnyelse, för att få med de privata aktörerna att bli en del i Wiens sociala bostadshistoria. Taktiken att söka en tredje väg har visat sig svår. Den mjuka stadsförnyelsen har börjat slå hårt mot de som har det sämst.

  • kinder_marx

    En förskola på Karl Marx Hof.

  • gard

    Bostadsgårdarna är öppna, av ideologiska skäl aldrig bebyggda med gårdsbostadshus, utan gröna och skapade för enkla människors gemenskap i en gestaltad natur.

  • garage

    Ett så kallat Fader-Vår-Garage, som de ofta sekulära arbetarna kallade de kyrkor som byggdes vid bostäderna. Här i anslutning till Sandleitenhof, från 1930-talet.

  • balconies

    Goethehof med de karakteristiska balkongerna som arbetarklassens rekreationsytor utifrån begränsade tillgångar.

  • justin_mara

    Våra två guider Mara Verlic och Justin Kadi i Wien på Yppenplatz med Håkan.
    Ni hittar de två och deras arbeten här:
    Mara Verlic, Academie of Fine Arts. Researcher at “Spaces of Urban Commons”, University of Technology. Lecturer at Department for Spatial Planning
    Justin Kadi, University of Amsterdam, Department of Geography, Planning and International Development, PhD Student